Handledning för systematiskt kvalitetsarbete på sfi

Arbetar du som sfi-skolledare eller inom utbildningsförvaltning? Här finner du handledning och stödmaterial för att utveckla systematiskt kvalitetsarbete på sfi – med elevernas röster i fokus.

 

Handledning–varför?

En förutsättning för att sfi-utbildningen i en kommun och hos en anordnare ska utvecklas är att förvaltning och skolledning bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. För att sfi-utbildningen ska leva upp till kravet på att vara en individualiserad utbildning bör det systematiska arbetet på skolorna ta avstamp i elevernas behov och intressen. Utifrån intervjuer och enkäter med sfi-elever, skolledare, lärare och andra representanter för kommunal sfi och privata sfi-anordnare har GRINT kartlagt bland annat hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar i Göteborgsregionen.

Skolledare och tjänstemän vittnar generellt om att det finns mycket att utveckla på det området. Många beskriver att deras kvalitetsarbete är på planeringsstadiet men inte riktigt har kommit igång. Några bedriver ett kvalitetsarbete i någon mening, men utan att elevernas röster verkligen fångas upp. Andra vittnar om en osäkerhet kring vad som kan ligga till grund för ett systematiskt kvalitetsarbete på just sfi, där varken exempelvis avhopp, antal satta betyg eller närvaro ger entydiga svar på vilken kvalitet utbildningen håller och där exempelvis elevernas utbildningsbakgrund innebär så varierade förutsättningar.

Den här handledningen har sammanställts med beskrivningar, exempel och arbetsmaterial som kan vara behjälpliga för skolledare och förvaltningar som vill utveckla ett arbetssätt med verklig individanpassning inom sfi. Innehållet har utformats dels med utgångspunkt i intervjuer med elever och skolledare i GRINTs kartläggning, dels i tätt samarbete med skolledare, dels utifrån Skolverkets rikliga material kring systematiskt kvalitetsarbete.

Vad är systematiskt kvalitetsarbete?

Systematiskt kvalitetsarbete handlar om att anpassa verksamheten för att utveckla och förbättra det totala arbetet. Ett kvalitetsarbete som är verksamt genomsyrar allt som görs och verkar för att medarbetarna i organisationen tar ansvar för sina processer och hur utfallet blir av dem. Staten styr utbildningen i Sverige genom krav på att det skall genomföras ett systematiskt kvalitetsarbete i relation till de nationella målen. Uppföljning av detta sker genom skolinspektionens granskningar. Ur ett statligt perspektiv blir det ett sätt att försöka säkerställa likvärdighet vid utbildningar i landet oavsett var en elev studerar. Kvalitetsarbetet ska över tid omfatta hela organisationen och inte enskilda medarbetare. Det ska vara en del i styrningskedjan huvudman-rektor-pedagog, där det är huvudmannens ansvar att se till att det finns ett systematiskt kvalitetsarbete. Rektor ser till att skolenheten når måluppfyllelse och pedagogerna känner till och bidrar med underlag för analys och fokusområden.

Hur mäter vi kvalitet? Vilka underlag speglar verksamheten?

Att gör en översikt över vilka olika typer av information som behöver komma fram och sedan en inventering över vad som samlas in idag kan vara ett sätt att arbeta på. Saknas det någon del för att kunna analysera verksamheten måste den informationen fram. Genom att medvetet bestämma vad som behöver belysas och sedan styra så att det finns ett underlag för det ges förutsättningar att få en bra bild av hur verksamheten fungerar.

Exempel på underlag
– Uttalade mål för verksamheten
– Kursutvärderingar
– Protokoll från olika samverkansgrupper, t ex lärarlags- möten
– Enkäter som elever svarar på
– Enkäter som personalen svarar på
– Pedagogernas planeringar av olika arbetsområden
– Provresultat
– Betyg
– Avbrott
– Elevsammansättning avseende antal, kurser etc
– Genomströmningshastighet i kurser
– Fokusgrupper med elever
– Utvecklingsplaner
– Studieplaner
– Elevkartläggning
– Nationell statistik för sfi – Tidigare kvalitetsrapporter

Syftet med de olika källorna är att spegla det som sker i verksamheten som kan ha påverkan på resultat och måluppfyllelse. Att säkerställa att elevernas uppfattning om undervisningen kommer fram och jämföra dessa med pedagogernas planeringar, lektioner och utfall ger information om det blir så som det är tänkt. För rektor gäller det att samla både kvantitativ och kvalitativ data för att hitta en så sann blid av verksamheten som möjligt. Ett sätt är att ta beslut över vilken data som behövs för att kunna göra en analys av verksamheten, inte vad som redan finns eller är lätt att ta fram. Kvalitetsarbetet ska styras av att utveckla mer än att beskriva.

Hur systematiserar vi?

Att kvalitetsarbetet är systematiskt innebär bland annat att det ska ske regelbundet, föregås av en problembeskrivning utifrån nuläget och följas av analys av varför och hur samt planering och agerande för utveckling. En skolledning bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete om den tillexempel årligen genomför en eller flera intervjuer med ett urval elever utifrån valda frågeställningar och därefter med utgångspunkt i intervjumaterialet analyserar behovet av utveckling för skolan och agerar utifrån det genom att planera insatser. Planerade insatser kan visas i exempelvis ett årshjul som innehåller både moment som återkommer år efter år (exempelvis enkät eller elevintervju) och moment som är valda utifrån de utvecklingsområden som skolledningen valt för just innevarande år.

Ett årshjul ger en grafisk bild av kronologin i processer som pågår och ger underlag för beslut om när viss data måste samlas in. Att skaffa överblicken är nödvändig för att kunna göra bra prioriteringar i relation till vad som händer verksamhetsmässigt. Ett årshjul ger alla inblandade möjlighet att planera för datainsamling på ett bra sätt. Årshjulet bidrar också till att skapa delaktighet i kvalitetsarbetet eftersom alla som får tillgång till det ser vilka processer som ligger till grund för hur verksamhetens kvalitet bestäms. Syftet med systematiskt kvalitetsarbete är inte att skapa jämförelser med skolor utan att fungera som ett underlag för skolutveckling.

En förutsättning för att kunna systematisera är att ha en idé om vilka källor som finns tillgängliga för analys och uppföljning. Att skapa en bild av de processer som fortgår och se när de är slutförda, påbörjade och pågående är viktigt eftersom det ger en helhet, ett perspektiv på det som utgör utbildningen. För att kunna agera i stället för att reagera bör rektor ha detta övergripande perspektiv samt dagligen hålla sig uppdaterad med det som sker. Informationen är en förutsättning men inte tillräckligt om det inte dessutom finns en kunskap om hur förväntat utfall ser ut. Att rektor vet vad som kan förväntas utifrån olika förutsättningar pekar på möjligheterna att hitta det som sticker ut, det vill säga avvikelser från det förväntade är indikationer på att mer analys är nödvändig.

Hur fångar vi upp sfi-elevernas röster i kvalitetsarbetet?

Utbildningen finns till för eleverna, därför är det avgörande att deras röst kommer till tals.

Genom kursutvärderingar och resultat på uppgifter och prov fångas en bild, men det är också viktigt att eleverna ges möjlighet att formulera och diskutera sin upplevelse av utbildningen. För rektor som inte är med i det dagliga mötet i undervisningen gäller det att hitta sätt att fånga detta. Rektor formulerar några aspekter som är viktiga och ger eleverna chans att processa före ett möte. Fundera över behov av modersmålsstöd för att säkerställa att både syfte och innehåll är förstått. Var tydlig med att det handlar om att utveckla verksamheten, inte kolla upp om eleverna kan vissa saker eller inte och att det handlar om hur undervisningen fungerar. Skapa fokusgrupper och genomför samtal/intervju och ge eleverna möjlighet att kommentera den dokumentation som kommer ut av mötet.

Genom studeranderåd eller liknande får eleverna ta upp egna frågor och rektor tar del av protokoll och deltar några gånger per år. Det är viktigt att ge återkoppling på frågor som diskuteras och fundera på hur dessa sedan hanteras i organisationen. Tydlighet och transparens är ledorden så eleverna vet vilka förändringar som rimligtvis kan komma till stånd. Kvalitetsarbetet behöver inkludera vad eleverna säger eller på annat sätt uttrycker om sin utbildning även för att just garantera individanpassning. GRINTs erfarenhet från egen kartläggning och utifrån intervjuer med skolledare är att enkätformen även när den översätts till elevernas modersmål ger begränsad information på sfi. Den lämpar sig för entydiga och kvantitativa frågor, exempelvis hur många som deltagit i språkpraktik. Frågor om individuella upplevelser av kvalitet i undervisningen, frågor kring begrepp som kan tolkas olika eller frågor som innebär att eleverna ska värdera tillexempel metoder i undervisningen, material eller lärare bör ske i annan form, exempelvis fokusgrupper.

Vid intervjuer rekommenderas att använda tolk eller skolans modersmålsstöd åtminstone på studieväg 1 och 2 samt på c-kurs på studieväg 3. Av GRINTs kartläggning framgår att elevgrupperna efterfrågar modersmålsstöd i samband med utvärderande samtal. Ett intryck är också att de elevgrupper som är vana vid att delta i utvärderande samtal har fler konstruktiva idéer än andra och reflekterar i högre grad kring sitt eget lärande.

Hur hjälper jag som skolledare lärarna att utveckla undervisningen?

Lärarnas egen utvärdering av undervisningen är en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet på skolan och behöver organiseras av skolledningen. Att det ligger på skolledningen är en förutsättning för att arbetet ska ske systematiskt och inte bero på enskilda eldsjälar bland lärarna. Om en skolledning exempelvis vill veta hur elevernas lärande i ett lärarlag ser ut behöver skolledaren svar på ett antal frågor och ett jämförande material som inte nödvändigtvis behöver vara entydigt utan snarare utgöra ett underlag för utvärderande samtal och analys för planering för framtiden.

Skolledarens övergripande frågor kan exempelvis vara:
– Hur ser undervisningen för elevgruppen ut?
– Är den systematisk eller ej? Om ja, hur formuleras delmål och huvudmål i ett moment?
– Hur bedöms målen? Och hur tydliggörs hela strukturen för eleverna så att de vet spelreglerna?

Här är några tips för hur en skolledare kan göra: Låt arbetslaget ett antal gånger per år utvärdera sin undervisning utifrån några frågeställningar efter att ett område eller tema i undervisningen är avslutad.

Här finns några exempel på frågeställningar:
– Vilka var målen inför momentet?
– Hur väl tror ni att eleverna uppfattade målen inför och under momentet?
– Hur fick eleverna träna för att lära sig inför bedömningen?
– I vilken grad har eleverna nått målen?
– Samla in målbeskrivningar, bedömningsunderlag och beskrivningar av hur pedagogerna själva gått tillväga för att utvärdera sin undervisning.

Diskutera dessa tillsammans och se hur det förändras över tid. För att detta ska bli ett bra verktyg för kvalitetsutveckling är det avgörande att lärarna känner att det är ett verktyg för dem att analysera och förfina sin profession. Detta är nästan alltid dimensioner som är processinriktade och då är det avgörande att lärarna får en tydlig förväntan på sig att göra arbetet och dessutom vet när och varför rektor vill försöka fånga dessa bitar.

I årshjulet syns detta och det blir en naturlig del av det professionella samtalet i verksamheten. I arbetsmaterialet till denna handledning finner du exempel på årshjul med valda fokusområden samt ett material med frågeställningar som ger vägledning för en skolledning som vill utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete. Förslag på hur ett arbetsmaterial för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på skolan kan se ut finns i pdf:en av handledningen här (länka till handledningen). Materialet är framtaget utifrån den kartläggning som genomförts inom ramen för projektet GRINT och är fritt att använda som stöd i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet.