Lärande Exempel

När språkpraktiken inte gav så mycket som önskat bestämde sig sfi-utbildningen på Gotland att satsa lite extra på den. Utifrån Karin Sandwalls avhandling om praktik utvecklades projektet SPRAO där eleverna varje vecka fick praktikläxor som skulle redovisas för klassen.

– Det gick ut på att eleverna fick uppgifter som handlade om att dokumentera språket vid den arbetsplats där de gjorde sin praktik. Det kunde exempelvis handla om att titta på hur småpratet fungerar, vad man pratar om och hur, berättar Anna Wennblad, projektledare för SPRAO-projektet.

Praktikläxorna redovisades sedan för klasskamraterna på skolan varje fredag. Det blev då runt tolv samtal varje gång kring hur samtal fungerar på olika arbetsplatser. Detta gjorde även att eleverna fick lättare för att fråga sina handledare om olika saker.
– Med läxorna blev de tvungna att fundera på hur samtalen såg ut på arbetsplatsen och fråga sin handledare om det. Det blev en annan interaktion och har medfört en klar förbättring för många gällande förmågan att samtala, förklarar Anna.

Fler spontana samtal
Enligt Karin Sandwalls avhandling, som projektet utgick ifrån, är snittet på hur mycket en språkpraktikelev får prata på sin arbetsplats en minut om dagen. Detta ville man genom projektet ändra på. Tillsammans med tre andra sfi-lärare besökte Anna eleverna på sina praktikplatser och både lärare och praktikant gavs exempel på enkla sätt att prata mer i vardagen.
– Vi använde en checklista för att kolla upp hur det gick och för att tipsa till handledarna vad de kan prata om. Det har visat sig att många arbetsplatser vill ha språkpraktikanter men saknar kunskaper om hur de skulle bära sig åt för att stärka språket på sin arbetsplats.

Vidare till jobb och utbildning
Projektet har medfört att flera elever har fått såväl jobb och sommarjobb som praktik eller gått vidare till annan utbildning.
– Ett exempel är en elev som bakat mycket i sitt hemland och hade praktik på Ica Maxi där hon fick baka tårta hela dagarna. Hon ska nu utbilda sig till konditor. Ett par andra elever ska påbörja en undersköterskeutbildning. Vi har fått en hel del positiv respons från eleverna som förutom språket även tycker att de lärt sig mycket om hur det är att vara ute i arbetslivet och att ha ett jobb.

 

Sfi-läraren Madelene Mikaelsson såg hur hennes elever på B-kursen på studieväg 1 i Skellefteå stannade av i sin utveckling gällande läsning och läsförståelse. Det bestämdes att ett projekt skulle startas och att berättande skulle vara en del av det.

Dramapedagogen och berättaren Malin Åberg kopplades in för att undervisa i det pedagogiska verktyget muntligt berättande. Med utgångspunkt i boken Språkvägen drevs ett tema i veckan med syftet att utifrån det muntliga bygga upp språket i olika steg.
– Ett exempel på tema var sagor från elevernas hemländer och där de fick träna på att skapa meningar utifrån formen ”det var en gång”. De fick sedan bygga på med fler delar för att bilda en liten historia, berättar Malin Åberg.

Språkövningar för alla sinnen
Under varje lektionspass skapades en berättarcirkel där eleverna satt på stolar i en ring och utifrån temat fick berätta något utifrån egna erfarenheter och minnen. Övningarna kunde innehålla alltifrån bilder och lukter till musik och teater och deltagarna fick använda varandra för att agera olika minnen.
– Vi gjorde både fysiska och grammatiska språkövningar med mycket skratt. Det gjorde att eleverna slutade tänka på att de var tvungna att säga rätt, de hann inte tänka på det utan pratade bara, förklarar Malin.

Berättande på olika sätt
En del sagor arbetades med under lång tid och på flera olika sätt. På så vis blev berättandet en del av hela sfi-undervisningen. När eleverna tränat på att berätta sagan fick de läsa in den på ljudinspelaren via datorn, de kunde då lyssna på sig själva och göra om det om de önskade. Därefter fick de skriva ner berättelsen samtidigt som de lyssnade och kunde mellan lektionerna fundera på formuleringar.
– Eftersom de fick spela upp sagorna för varandra ville alla göra bra ifrån sig och det blev en process utan att de egentligen tänkte på det själva, menar Madelene och berättar att eleverna efter ett tag även kom in på sina egna livsberättelser och hur det var att komma till Sverige. De fick dessutom möjlighet att stå mitt i Skellefteå centrum och berätta sin historia för människor som verkligen ville lyssna.

Ökat ordförråd och läsförståelse
De har genom projektet sett hur eleverna har utvecklats i sitt berättande och samtidigt blivit bättre på både läsning och läsförståelse samt fått ett större ordförråd. Att de lyckats så bra tror både Madelene och Malin beror på att alla viktiga delar för att lära sig ett språk finns med – läsa, lyssna, skriva och prata.

Modersmålsstöd i klassrummet och kartläggning av alla elever för att kunna placera dem rätt från början. Det är en metod som visat sig vara framgångsrik vid sfi i Södertälje. Att dessutom uppskatta hur lång tid det kommer att ta för varje individ att bli klar med utbildningen är ett sätt att utvärdera och kvalitetssäkra verksamheten.

Det handlar om BAS, ett projekt där en heltidsutbildning tagits fram för analfabeter och lågutbildade nyanlända med max 5 års utbildning. Den går ut på att eleverna får lära sig svenska samtidigt som de läser basämnen och får grundläggande färdigheter i saker som samhällsorientering, arbetsmarknad, hälsa och vardagsmatematik. För att underlätta så mycket som möjligt i elevernas lärande har skolan anställt modersmålsstödjare som alltid finns med under lektionerna.

– På så sätt kan alla elever, oavsett var de kommer ifrån, få stöd direkt på sitt modersmål. Modersmålsstödjarna kan även fungera som ett enklare vardagsstöd för att hjälpa eleverna när de exempelvis har fått brev eller kallelser som de inte förstår, förklarar Jussi Koreila, rektor vid sfi i Södertälje.

Kartläggning för rätt undervisning

Modersmålsstödjaren medverkar även vid den intervju som hålls med varje ny elev för att kartlägga saker som utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. Denna kartläggning ger eleven större möjlighet att hamna i rätt undervisning direkt. Dessutom ges en preliminär studietid för varje elev.

– Vi tittar dels på hur många elever som har fullföljt sin utbildning och nått målen med sfi, men även hur många som klarar det inom den beräknade tiden. Det blir en kvalitetssäkring av utbildningen. Enligt de resultat vi har nu har antalet avbrott minskat och fler elever når målen än tidigare.

Planen är att samverka över hela Stockholms län

Projektet, som är ett samarbete mellan kommunerna i Södertörn söder om Stockholm, drog igång för tre år sedan med att en förstudie genomfördes i Värmdö kommun. Utefter denna, och med finansiering från Länsstyrelsen och Vinnova, pågår idag projektet även i kommuner utanför området.

– Sigtuna och Järfälla har inspirerats av arbetet här i Södertörn. Tanken är att BAS-projektet ska spridas över hela Stockholm och mynna ut i en överenskommelse där verksamheter för dessa elever ska finnas på några ställen i staden i stället för att varje kommun ska ha sin egen utbildning.